There is something (or someone)
Ja! Nu kom det! Rädslan för mig själv när jag spelar, nu har jag insett hur sjuk i huvudet man blir av skiten. Kom på mig själv med att sitta och skrika och nästan kasta kontrollen i väggen. Det hade varit SÅ dumt. Blir inte bättre av att mamma står och skrattar åt mig. Hade varit nice att slänga kontrollen på henne. In your face så att säga. Bara en sån sak, kasta saker på mami. Det funkar ju inte. Men jag får noll stöd från henne, så jag vände mig till sandra. Och hon gav mig all kärlek jag behövde. Och jag hatar alla sniperfags. Dö förihelvete. Varför kunde jag inte intressera mig för blommor, eller något annat mysigt. Varför krigsspel som är omöjliga. Och varför med ett nätverk som strular hela tiden? Varför kan jag inte bara spela loco roco!?
